Om livet som bondbrud....
av Madde Ohlzon
Idag har alla ettåringarna blivit frysmärkta. Gick jättebra!
Om ni vill se mer om hur det går till så titta in på "Föl-bloggen"
Kanske är jag gammeldags.
Kanske även omodern och totalt inkompetent när det gäller senaste mode.
Jag bryr mig sällan om varumärken (utom när det gäller mat, där jag envist bojkottar EMV hos de stora matjättarna) och inneprylar utan köper det jag gillar och vill ha.
Nu ville (läs behövde) jag ha ett nytt täcke till fina fuxan och har alltid gillat "Weatherbeeta":s täcken som är rejäla och hållbara. Vissa av deras nya täcken har "frambensveck" istället för bogveck för att minimera bogskav (som nog inte är så skönt att gå med).
Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk men det fungerar faktiskt jättebra, inte ett endaste skav har hon fått. Det här var ju verkligen nytt. En nymodighet.
Men det är inte frambensvecket jag syftar på i inledningen....
Det är färgen. Det täcket jag köpte var rött. Vanligt rött i mina ögon.
Fast ett vanligt rött täcke vill visst ingen köpa längre så därför heter färgen numera Chilli.
Så.....nu är vi lite moderna(re) här på bonnvischan. Chilli-färg på hästtäcket... Wow!
(men om jag ska erkänna så trodde jag att man åt chili, inte att det var en färg....)
-12 grader. Ridning när det är kallt kräver ordentliga kläder.
Idag blev det till att fylla på kalsongförrådet. Långkalsongförrådet alltså.
Blåkläders underställ "Heavy Weight" (konstigt namn på mjuka underställ kan jag tycka..)
gjorde verkligen att jag höll mig varm. Blev tom svettig efter en stunds travande.
Försäljaren lovade..."de här kommer inte att göra dig besviken.." Så skönt att han fick rätt.
När jag ändå var på shoppinghumör passade jag på att köpa en "rånarluva" att ha under hjälmen, för att slippa förfrysa öronen.
Inser nu, att jag nog borde vara med på topplistan för modebloggare...
Så här beskriver en typisk modebloggare sin hemsida:
Jag är en flicka från Uppsala, och i min blogg skriver jag huvudsakligen om kläder och mode.
Jag har min egen stil, och varje dag beskriver jag dagens outfit!
Tja...det är väl inte riktigt samma typ av kläder vi skriver om, men entusiasmen är densamma!
Några minusgrader. Ca 5 cm snö. Solsken. Vindstilla.
Vad mer kan man begära? Vilken fantastisk vinterdag. Vilken lyxdag. Livet är härligt!
På videon är jag ute med Exclusive i Moskogen.
Hon har verkligen blivit lugn och harmonisk och stannar till då och då för att bara lyssna och se sig omkring. Jag tror att hon njuter lika mycket som mig.
Fina fuxan gjorde lite oväntat sprattel i klätterbacken häromdagen.
Mitt i det brantaste partiet skickade hon iväg en riktig bakutspark och såg ilsken ut.
Som "straff" fick hon gå backen igen och gjorde precis likadant på samma ställe.
Detta har gett mig riktigt huvudbry... protesterade hon för att det blev "jobbigt" och tungt?
Eller protesterade hon för att det gjorde ont någonstans??
Nästa tur i skogen ska vi ta den lite snällare stigningen och se vad som händer. Kanske är det så att hon blivit så stursk att hon tänker prova "kast med liten matte"? Om nu det var anledningen till sprattlandet så är jag glad att hon (orutinerat nog) gjorde det i klätterbacken. Det får liksom inte så stor effekt med en bakutspark där och dessutom blir det ju bara jobbigare för henne själv.
Kan det verkligen vara så att min lilla fuxiga ängel börjar jäklas på allvar?
Nääää, såklart hon är en ängel...fast kanske med glorian på sne'!
Det är faktiskt knappt att jag fattar det. Men det är sant.
Fina Björkängs Picasso (e.Eighty Eight Keys- R.Samantha) är såld till ett distansstall i Dubai.
Al Reeh Endurance Stable har lagt vantarna på en av Sveriges (om jag får saga det) finaste angloaraber. Ännu finns han kvar på svensk mark hos sin ägare Caroline Pont, Karlskoga
men transporten ner till sanddynerna beräknas ske i Februari.
Lycka till i ditt nya hemland säger vi, mycket stolta uppfödare!!!
Tänk att våran lille grabb redan har blivit 10 år. Otroligt vad fort tiden springer iväg.
Några minusgrader och barmark. Stenhårt underlag.Igår var det åtminstone en liten bit av sandvägarna som bjöd på bättre underlag så att vi kunde trava lite.
Annars består ridningen mest av skritt. Skritt uppför. Skritt nerför. Skritt på blankis. Skritt på asfalthårda (eller hårdare) grusvägar. Och skritt på stigar (där det åtminstone sviktar lite).
Nu ska man ju inte underskatta skritt-träningen, det är en utmärkt gångart för att skonsamt träna upp hållbarheten men det blir trist i längden.
Hur gör ni andra när underlaget är stenhårt?
(alla har väl inte sladdade perfekta träningsslingor och ridbanor??)
.......säg vem som skönast i landet är?
En välbehövlig tur till ridhuset blev det idag. Kunde ju knappast ha planerat in en bättre dag eftersom regnet stod som spön i backen och det blåste småspik.
Det var mycket nytt för Exclusive att titta på, men bäst av allt var nog de stora speglarna.
I speglarna "bodde" det massor av snygga fuxar som hon gnäggade till....
Avsikten med ridhusjobben är att få en smidigare häst. Jag tror att hon kommer att må bra av att bli lite mjukare och mer följsam. Hon får helt enkelt stå ut med att göra lite krusiduller då och då.
I dagsläget behövs en halv gårdsplan (eller för den delen ett halvt ridhus) för att vända runt henne eftersom hon är stel som en planka. I båda sidor.
Imorgon väntar skogen. Hoppas vädergudarna är skonsamma.
Ca 10 cm nysnö och inte ett enda spår i snön.
Vilken härlig dag för en skogstur med fina fuxan!