Om livet som bondbrud....
av Madde Ohlzon
2010
Om ett dygn börjar kaoset med alla raketer. Jag har redan ont i magen.
Orolig för hur min nya unghäst ska reagera. Hennes stall i Frankrike var ju långt ute i obygden och hon har antagligen aldrig hört nåt som liknar raketer.
Fy sjutton.
Paketet skulle hämtas ut på ICA.
Vi var verkligen nyfikna vad det skulle vara.
I paketet fanns en tavla av Going Kronos som tack att vi betäckt med honom 2009.
Mellby Gård och Menhammar Stuteri var avsändare och där fanns också en
jul och nyårshälsning.
Vad glad man blir. Så oväntat att få en tavla. Så omtänksamt.
Jag gillar inte reklam. Oftast. Kan bara inte låta bli att skratta åt killen i garderoben... Precis så känner jag mig ibland när ungarna är som hund & katt, telefonen ringer oavbrutet och man helst bara vill vara i fred.
Få lite lugn och ro för att kunna jobba klart.
Fast man får ingen lugn och ro... Då har jag bara lust att skrika -MEN!!!!!!!
Precis som han i garderoben....
Vår lilla prinsessa har blivit stor tjej och i lördags fyllde hon 4 år!!
Igår kväll var jag på löshoppnings clinic i Töreboda ridhus.
L-M Olsson visade allt från hur man bygger upp bana till hur man tränar unghästar och även äldre. Ute visade temperaturen -20 så vi som nyfiket deltog var påpälsade ordentligt.
Tre olika hästar visades, den yngsta 1,5 och den äldsta 7 år.
Vi fick mycket tips och ideer och även om jag tidigare har deltagit ganska många gånger på löshoppning så är det nyttigt att höra någon "ny" instruktör.
Vad som hela tiden upprepades var låt hästarna tänka själva.
Om de kommer fel ena gången så håll er lugna och låt hästen tänka ut hur han ska lösa problemet nästa gång. Börja inte trixa och jaga på eller ändra avstånd (om man nu har rätt från början).
Hur många har inte varit på löshoppning där hästarna jagas runt för att bete sig på ett visst vis? Misslyckas dom så jaga på fortare osv...
L-M sätt fungerade alldeles utmärkt.
-Låt hästarna tänka själva.......
-Låt hästarna tänka själva.......
Så kloka ord.
En hel del pappersarbete blir det när man är bonde.
Det är förfärligt trist. Tur att man har sällskap medans man arbetar....
Gustav
Ture och jag trängs på kontorsstolen
Sammy.......som numera går under namnet "Gammel-mor".
Tänk vad vältränad hon var då bilden togs. (1999 tror jag)
Då var hon mitt i sin tävlingskarriär som distanshäst.
Sammy, mina "hinknissar" och jag var ute på tävlingar och resor över
hela Sverige (nästan) och hade verkligen skitkul. En härlig tid.
Längtar dit igen. Till äventyret.
Väx upp Verdana, VÄX UPP!!!
- Blixten kom in....
- Blixten kom in då!!!
- Nu börjar du allt bli olydig hundjäkel.....!
- BLIXTEN KOM IN!!!!!!!!!
-skit i't då, du får väl vara ute istället....
Inledd. Nästan avslutad.
Det är nästan så att jag inte tror att det är sant...så gott som alla julklapparna redan klara. Det har aldrig hänt förr.
Har funderat över en "ny" reklamslogan som många verkar köra med i år....
"se XXXXXX (produkten)...-som alla pratar om" och "titta på videon..-som alla pratar om"
Vilka syftar reklammakarna på när de säger "alla pratar om"?? Jag har inte hört en endaste människa som pratar om nån fånig träningsmaskin, eller för den delen om en video på nån fimstjärna som råkat ha fel färg på strumporna...
(eller vad det nu var). Vilka är "alla" och när pratar "alla" om just de här världsproblemen...? På jobbet?
Phu, vad skönt att inte behöva åka till ett jobb och prata om nån fånig maskin.
Här hemma pratar vi om viktiga saker......ja, typ vilken vattenkopp som är frusen just idag och att en av hästarna var lös i magen eller att spolvätskan är slut i volvon.... och väder, det är viktigt. VÄDER.
Det mina vänner, är viktiga saker att prata om det.
Tänk vad krångligt allt blir när det är slut på batteri. Ficklampan (varför heter det ficklampa?-de får ju knappast plats i en vanlig ficka??) lyser inte, leksaker slutar tjuta (oj, vad SYND!), mobiltelefonen är tyst och stendöd.
Och mycket mycket annat.
Nu har vi laddat batterierna igen. På oss.
I fredags åkte vi till Örebro (ja, egentligen skulle vi till Lysekil, men det är en annan historia) för en efterlängtad LEDIG helg på hotell.
Mormor och morfar var barn/hund/katt/husvakt.
Tur att vi har dom, mamma och pappa.
God mat och lite god dryck blev det såklart. Lördagen skulle ägnas åt shopping.
Vi stod ut i ungefär två timmar sen blev det slappa på hotellet med trav på tv:n.
På eftermiddagen började det krypa i benen och nog hade det varit skönt att "gå ut i stallet och ge kvällshö...". Tänk vad lyckligt lottade vi är som har den här lyxen att få bo på landet, och sköta djuren och kunna gå som man vill. Varje dag.
Hur som helst så är batterierna laddade nu. Nu blir det nya friska tag.
Härligt!!!
Fjärde älgen för i år blev det i lördags för 1,5 åriga Blixten (laika/wachtel).
Förra året när han var valp så fick han bara vara med lite lagom.
Sitt första år som "riktig älghund" har han klarat med bravur!
Gissa om husse är stolt (ok, matte med)...
Älgkvigan som blev skjuten var trafikskadad med ett brutet bakben.
Skönt att Bisse fick tag på henne.
Blixten är inte bara "jakthund" han är familjehund och gårdshund också.
Våra hundar har alltid fått gå lösa och de har lärt sig att inte gå av gården.
De är med oss hela dagarna när vi jobbar och det är riktigt trevligt att ha en
följeslagare i "ur och skur"......
Här håller han Philip sällskap i väntan på skolbussen...
Nya fodret har kommit och unghästarna är stormförtjusta.
Det är ett färdigfoder som jag hoppas, kommer att motsvara förväntningarna.
Tidigare har de ätit havre+betfor+Fibergi Muslikoncentrat+kalk och mineraler.
För några år sedan fick vi foderstrupsförstoppning på en av
unghästarna och efter det slutade vi med helt pelleterat foder.
Förutom sin mumsiga musli får de även morötter.
För en månad sedan, efter Kriterieauktionen gick vi med tunga steg.
Det har inte varit aktuellt att sluta med uppfödning men kanske att
dra ner lite. Vi fick slicka våra sår och tänka på framtiden.
Är det inte otroligt hur vi människor fungerar? Såren är läkta.
Vi har hittat glädjen igen och kanske, kanske blir det bättre nästa år.
Eller nästa. Eller nästa....
Antagligen är vi obotliga optimister.
Vi har köpt ett nytt avelssto. Hon är ung, född 2008 efter Chocolatier
med Enjoy Lavec som morfar. Modern (född 2003) har gått 13,3a.
En sprudlande, bubblande känsla av välmående sprider sig i kroppen.
Efter regn kommer solsken. Alltid.
Vi har tjatat. Vi har klagat. Länge.
Något måste göras åt "tillverkningskostnaderna" för våra föl.
Levandefölavgiften kan man som uppfödare styra lite själv.
Man väljer hingst efter vad plånboken tillåter.
De andra, övriga kostnaderna får man vackert hosta upp vare sig man fick sitt sto dräktigt eller ej. Pengar som man lika gärna kunnat slänga i sjön.
Bokningsavgift, veterinäravgift, transportavgift för sperma, mottagningsavgift för sperma, uppstallning....... det tar liksom aldrig slut.
Stall Courant är föregångare i mycket, så också i prissättningen av hingstar.
Gift Kronos (Viking Kronos) erbjuds till följande pris på deras hemsida:
Priset för denna fantastiska genbank kommer att vara 0 kronor vid bokning, 5 000 kr vid dräktighet (30 dagar) samt 28 000 kronor vid levande föl.
Hoppas, hoppas nu att fler hingstägare hoppar på tåget som Courant:arna har rullat igång. Det måste till en ändring och om många ställer krav (och med hjälp av ASVT) så kanske det lyckas.
Vissa kostnader går naturligtvis inte att "trolla bort" men nog betalar de flesta av oss stoägare hellre en högre dräktighetsavgift än alla dessa avgifter som näms ovan? Eller har jag fel?
I söndags var det dags för utställningspremiär för Ture.
Örebros inofficiella utställning på gamla mässan. Syrran och jag åkte dit med våra valpar och insåg att det var läääänge sen vi var på utställning.
Helens taxvalp Dixie gick först och blev 2:a av tikvalparna. HP fick hon och bra domarutlåtande.
Sen väntade vi. Och väntade. Och väntade.
Ture skulle in som nr 57 i sin ring och det tog sin tid innan det var vår tur.
I ringen var han JÄTTEGLAD och tog lite skuttsteg då och då.
Helt ok för en 4,5 månaders valp tyckte både domaren och jag.
Bordet var inga problem, lika kul det.
HP och BIR (inte så svårt med bara en fox, men ändå) och jättefint domarutlåtande:
Välbalanserad m långt vackert huvud, utm ögon och öron, markerad manke, Snygg outline, härlig benstomme & kropp för åldern, välansatt glad svans. Rör sig parallellt & energisk, visad på bästa sätt.
Gruppfinalerna började inte föränn kl 15 så det var bara att vänta igen.
Tänkte att det vore bra om sprallpelle kunde vila en stund men han var inte lika övertygad. Inte föränn matte fixade "natta" ändå....
En handuk över ögonen gjorde susen och han sov som ett barn.
Gruppfinalen gick bra förutom att det blev lite väl mycket skuttande.
Han ställde upp sig helt otroligt fint och var helt focuserad på en falukorvbit (som för övrigt tidigare hade varit "fastklistrad" på min mobiltelefon efter att ha förvarats i samma ficka).
Han blev BIG 2:a (av 9 terriers) efter en airedalevalp och jag är så stolt och glad över min lille glada goding.
Vardagen är tillbaka och han är sig lik igen. Den fräscha doften av hundshampo är som bortblåst. Nu luktar han snarare häst.................skit (igen).
19 åriga Sammy (Stubin) har fortfarande stuns i benen.
Alltför många skrittar alldeles för lite.
Det är riktigt bra träning för hela kroppen om man ser till att hålla rask takt och inte släpa sig fram i snigelfart.
Ut och skritta med er, länge och snabbt!!!
När jag fick hem min lilla fransyska var hon livrädd för kalvarna.
Hon fick boxen längst bort ifrån dem så att hon inte ens kunde se eller knappt höra dom. Efter några månader har hon nu blivit så hemtam att hon varje kväll och morgon går en sväng bort till kalvarna för att se om hon hittar något gott att äta, innan hon går till sin box eller ut i hagen.
Ko-skräcken är bortblåst.
Mattes älskling fick börja skolan idag.
Nu är det slut på lek och bus i hagen och dags för allvar.
Bosse Hellkvist, Axevalla får förtroendet att forma vår guldklimp till en
ädel springare.
Inkörning väntar och sedan fortsatt träning.
Exclusive Zon (Varenne) är till salu, men risken är stor att köparen
får med även matte på köpet....
Nu är det kallt. Riktigt äckligt blåsigt-kallt.
Dags för höst-mys. Ni vet.....komma utifrån med rosiga kinder och slå sig ner framför en sprakande brasa med en kopp varm choklad. Med grädde.
Precis sådär mysigt som folk som inte bor på landet, tror att vi som bor på landet har det.
I själva verket så stapplar man in (med rosiga kinder,visst!), kall och dyngsur efter att ha släpat in hästj***ar som stått längst bort i hagen och vägrat gå en endaste meter i ösregnet eftersom de bara vill stå med rumpan mot regnet.
Kläderna hamnar i en hög innanför dörren och stövlarna som är inkletade i 1,5 kg västgöta-lera likaså.
Brasa hade man ju kunnat ha. Om nån hade burit in veden.
Och köpt tändstickor.
Återstår varm choklad. Gott. Om inte mjölken varit slut.
Det känns lite trist även om det är kul. Hur kan det vara både och?
Björkängs Picasso är såld till Familjen Pont, Karlskoga.
Han var ju inackorderad hos dom som "slyngel" när han var 1,5-2,5 år.
Nu har han fått återvända och stannar där för alltid =).
Lycka till Carro och övriga familjen!!!
Vad gör man (dvs en karl) inte för att slippa sopa i stallet.....?
Köper en LÖVBLÅS såklart, så kan kvasten stå och vila vid en vägg.
Jag trodde nog att den där lövblåsen skulle bli en riktig flopp, att allt "bös" bara skulle flyga och yra runt. Det gör det ju inte alls!
Vad fel jag hade. (Även solen har sina fläckar) Det blir ju superrent i varenda vrå.
Nu undrar jag bara..... kan man köra med den inomhus??? Då slipper man ju både damma och dammsuga. Bara att öppna ytterdörren och sen blåsa på...
......eller snarare Back in la'gårdsstövlar.
Gästbloggandet är över och nu kan jag fortsätta som vanligt och skriva om..... skriva om........eh,.... skriva om......
Äh, jag kommer snart på vad jag brukar skriva om. Snart.
Om ni tycker att det blir ovanligt öde här på bloggen ett tag framöver så beror det på att jag just nu är "gästbloggare" åt ASVT.
Ett roligt uppdrag. Jag ska berätta om hur vi förbereder våra unghästar inför Kriterieauktionen 2010. Det närmar sig ju. Äntligen!
ASVT bloggen ligger som en egen flik (brevid min vanliga), eller så kan ni klicka HÄR för att komma dit!
HÄR finns presentationen som ligger på ASVT:s hemsida.
Vem snodde toapappret från gästtoan....????
Om ni ska besöka vår gästtoa så kan det vara bra att:
1, Ta med egen toarulle hemifrån.
2, Avstå från toabesök eller gå ut i naturen.
3, Om man nödvändigtvis måste gå på toa OCH ha papper och inte har med eget hemifrån så kan man leta i någon av hundbäddarna. Om man har tur kan man hitta lite papper på rulle, annars får man hålla tillgodo med molekyl-bitar....
3,5 åriga Lovisa och 4 månaders Ture (foxterrier) hade tillbringat en stund i köket. Själva.
Lovisa: - Ture tycker om pastej..
Jag: -vad sa du?
Lovisa: - Ture gillar pastej,....jättemycket.
Jag: -har du gett Ture leverpastej?
Lovisa: -JAPP!
Lovisa igen:.... han gillade så mycket så han fick allt.
Phu, det är dyrt med hund. Dyrt med barn.
Kombinationen av de två är ännu dyrare...
Fantastiska Viola Silas gjorde det igen! Igår vann hon Derbystoet på Jägersro med en sprudlande glad Fredrik Persson i sulkyn.
Vilket fantastiskt sto hon är! Extra roligt är det förståss eftersom det är samma ägargäng som köpte Dollar Zon av oss förra året.
Stort Grattis till alla i kretsen kring Viola Silas!
Joke Face gjorde ju såklart en lika bra prestation i själva Derbyt och lekte hem segern ohotad. En riktig familjeseger för Kolgjinis.
Grattis!!
Idag kom den efterlängtade katalogen.
623 (!!!!!) hästar ska gå under klubban på Kriterieauktionen.
Oj-Oj-Oj !!!!!!!
De här två busarna är helt otroliga. Leker som två barnungar!!!
Efter en stunds lek är det sov-time....
Ture & Gustav
Så kom hon till slut hem, Verdana de Bergon. Som jag hade väntat på detta lilla sto. Den långa resan hade tagit endel kraft och hon hade tappat lite i hull men för övrigt mådde hon bra.
Ett par dagar fick hon stå inne med en kompis innan det var dags för betessläpp.
Ute på betet blev hon väl mottagen av de andra åringarna. "Sammy" var måttligt glad över att vara "barnvakt" åt ett gäng ynglingar.
Nu har Verdana lagt på sig några kilon igen och börjar se ut som en "häst".
Så här ser hon ut idag. (inte nyborstad precis men ändå)
Verdana de Bergon
Ja, då var det slut på semester och lek från morgon till kväll för våra "sommargäster". Energy Zon (Mr PineChip- Pace Hammering) och Quantanamera (From Above-Try Out, uppf. Menhammar Stuteri) har gått på sommarbete hos oss sedan Stochampionatauktionen.
Nu är det dags för allvar och Johan Berglöf hämtade sina båda ungston igår.
Det börjar tunna ur med hästar i hagarna och tur är väl det eftersom det är flera nya på tillväxt...
Ja, hur gör man då när den upphittade hästen befinner sig i Frankrike.
I ett frankrike där bara franska språket verkar fungera? Om man bara hjälpligt kan stappla sig fram på "svengelska"?
Man gör som i det där Tv-programmet där man kan vinna en miljon (här handlade det inte precis om att vinna pengar, snarare att spendera pengar)...
- Man ringer en vän.
Vad vore livet utan Ann G.? Min hjältinna i hästaffären. Jag ringer, jag mailar, jag kollar med en kontakt jag har där nere.... Ann är värd sin vikt i guld!
Så småning om fick Ann kontakt med säljaren (som inte alls hade brytt sig om mina mail på engelska) och det började droppa in lite bilder....
Kontakten fortsatte via mail och jag ville ha ytterligare bilder från olika vinklar på Verdana. Ibland gick det snabbt, ibland tog det längre tid.
Ann, den stackaren fick vara mellanhand och översätta både till och från mig när jag ville ha ytterligare uppgifter.
När jag väl hade bestämt mig för att köpa hästen började nästa kapitel.
Skriva köpekontrakt. På franska. Översatt till svenska. Ändra och översätta till och från franska. Ändra igen, stryka uppgifter...översätta.
Jag kanske inte behöver beskriva mer...?
Jahapp, dags för att läsa veterinärintyg på franska. Översatt av Ann, översatt med googles tjänst. Fortfarande rena grekiskan.
Ytterligare en vän kallades in, Robert Lindström, som i sin tur frågade ytterligare en vän.
Efter mycket om och men kunde vi konstatera att hästen var frisk, inte bar på några smittsamma sjukdomar och att hon var i utmärkt skick.
Passhandlingarna tog lite tid att få klara från förbundet men vi siktade på hemtransport i slutet av juli.
Robert L. (som tidigare har hjälpt oss med travhäst-köp) rekommenderade ett transportföretag, Anders Jonsson Horsetransport.
Transportföretaget skötte allt åt mig, papper, intyg, kontakt med säljaren, övernattningar (2 st) och jag behövde bara vänta in min lilla pärla.
Vi mötte upp lastbilen i Mariestad för att spara in lite tid för lastbilen som skulle vidare norrut. Verdana klev in i vår transport med en fnysning.
Det var antagligen som att kliva ut från första klass med SJ, över till ett godståg...
Nu är han hemma hos oss i Töreboda, lilla Killkenny's Vagabond.
Efter en tripp till Malmö fick vi äntligen ta med honom hem. Han blev ganska snabbt omdöpt till "Ture". Ett lätt namn som passar just honom.
Alternativen till namn var flera olika pokemon-figurer. Figurer som jag inte ens kan uttala om jag så får läsa innantill.
Under lördagen var lilla storasyrran här och hälsade på och med sig hade hon Dixie. Nya taxvalpen de har köpt. Ja, husse till Dixie och lillmatte var också med. De två små fyrbentingarna fann varandra direkt!
Måste ju bjuda på en toppenbild också.......
Ja, ja man kallas ju inte "Mästerfotografen" utan anledning.....
Den 18 mars fastnade jag för en annons om en ettåring på en fransk annonssida för angloaraber. Det fanns ingen bild, bara en kort beskrivning.
Jag hade letat ett tag eftersom jag inte kunde ha Viktoria kvar, och behövde en ny häst. En unghäst. Ett sto. En Angloarab.
Verdana är efter angloarabhingsten Korrigan Du Gevaudanx.
En jättefin hopphingst som har vunnit Grand Prix och även hoppat 2,05 i höjdtävling.
Han är ny i aveln, de första avkommorna är födda 2007.
Han har en superhärstamning med Dum' Pom (far) och Fol Avril (morfar), båda välkända namn inom och utanför anglokretsar.
Modern, anglostoet Ficelle Du Vivaraix är champion i distansritt över 90 km och har varit en framgångsrik tävlingshäst. Verdana är hennes första avkomma.
Morfar är arabhingsten Ardechoisox. Han har producerat flera internationella distanshästar, men också hopp och dressyr hästar. Det är en hingst som beskrivs som mild, enkel och mångsidig.
Man skulle väl kunna säga att det fanns en liiiiiten hake.....
Hästen jag hade fastnat för stod långt nere i södra Frankrike och jag kan inte ett endaste ord på franska. Hur gör man då???
Husse och Follow me Zon (Donato Hanover) vilar middag i hagen..
......så har hon äntligen kommit hem!
Verdana de Bergonx!!!!
Så här känns det i min hjärna för tillfället.
För mycket saker som far åt alla håll och kräver uppmärksamhet...
Vart ska jag börja och vart kommer det att sluta???
Tjaa...., vilken valp blev det då? vit/svart eller vit/brun??
Här kommer ett gäng med andra djur från Björkäng....
som en ledtråd kanske...... eller??
Blixten, svart/vit
Gustav, svart/vit
Coco Robin, svart/vit
Ludde, svart/vit
Killkenny's Voodoo
Killkenny's Vagabond
Idag blev det besök på Killkenny's kennel utanför Malmö för att välja en av de här herrarna...
Efter 85 mil i bilen är jag ändå glad att vi åkte så långt för att bara "titta".
En av grabbarna gjorde totalt knock-out på mig med sin attityd.
Inget svårt val alls. Nu återstår 2,5 veckors lååååååång väntan innan jag med glädje åker till Malmö igen för att hämta hem honom!!!
Underbara grabben......jag är redan kär.
-Hörru du (med lilla tösen tonfall), du får inte stå här utan på andra sidan staketet. Det är FARLIGT...faktiskt!
-Jaha, men min häst ska strax in....
Jag brukar väl inte precis räknas till den spydiga typen, inte heller till nån som är speciellt hotfull med mina 160 cm men nu blev jag verkligen sur eftersom vår första häst skulle in och jag ville kolla över den innan den klev in i rampljuset.
-Det spelar ingen roll, du får gå härifrån (med barsk ordningsvakt-röst).
Med en lätt putt i ryggen fick jag ovilligt förflytta mig därifrån..
Den ordningsvakten hade tydligen aldrig muckat med en pedant hästtjej, speciellt inte på en hästauktion när nerverna dallrar....
Snabbt som ögat stack jag iväg och hämtade en trasa för att demonstrativt kliva in på samma ställe igen och vinka fram hästen som leddes runt av ASVT:s proffsiga personal. Där fick jag i lugn och ro torka av varje dammkorn på stoet innan hon klev in i auktionsringen.
På väg ut därifrån kunde jag i ögonvrån skymta en butter trio av ordningsvakter som blängde surt. Jag tittade inte ens på dom utan spatserade förbi med dammtrasan i högsta hugg.
Övriga tre hästar fick jag torka av utan protester, fick bara stå ut med "om-blickar-kunde-döda-blickar" medans jag svischade runt med min trasa....
Jag VET att de ska göra sitt jobb och att de förhindrar olyckor genom att hålla ordning men just precis DÅ var det inte rätt tillfälle att vara stöddig med "lilla tösen tonfall".
En annan dag, en annan plats så ska jag faktiskt tala om att de gör ett bra jobb, jag kan till och med kosta på mig ett leende precis som en liten tös....
På fredag är det Stochampionatauktion på Axevalla travbana. Det innebär massor av förberedelser under veckan för att hästarna ska kunna presenteras i toppskick!
Idag har vår duktige hovslagare Martin varit här och skott auktionshästarna. Det kan ju tyckas lite fjantigt att lägga på skor på en åring som troligtvis kommer att släppas på bete igen, men det är INTE kul att stå med en ömfotad häst som till slut vägrar springa på auktionsdagen.
Det misstaget har vi gjort tidigare när vi var nybörjare på auktioner.
Idag kom också de obligatoriska afroflätorna på plats i manen. Allt för att få ostyriga, rufsiga hårsvall att ligga stilla och fint på EN sida.
Under veckan ska de veterinärbesiktigas, tvättas, tränas och tvättas igen...
"Auktionslådan" med allt man behöver och lite till, ska packas och fyllas på med förnödenheter. Och viktigast av allt.......GODISET.
"Alla" vet att vi alltid har en välfylld godisskål vid boxarna. Det brukar gå åt ett par kg.......
Även i år blev det ett besök till Hova Riddarvecka. Riddarbyn med sitt hantverk är det bästa, för övrigt är det mest "marknadskrafs". I riddarbyn finns också en borg och en riktigt bra lekpark så ungarna är nöjda och glada.
Philip har under åren samlat på sig en massa "riddarsaker" såsom dräkt, sköld (2 st) ,svärd (flera) och en yxa.
I år tänkte jag att vi säkert kommer att åka hem med ytterligare nå't vapen och nåt prinsess-aktigt till lilla prinsessan. Som ett halsband, prinsessdräkt eller nån krans som aldrig mer blir använd..
Tänk vad rätt jag fick, men ändå fel.
Philip var överlycklig över sitt halsband han hittade (med en örn) och Lovisa satt nöjt och fingrade på sitt nya svärd på hemvägen....
Åh, hur ska jag kunna välja mellan de här båda hanarna?
De är ju helt underbara båda två! Snart blir det en tripp till skåne för att se dom på riktigt och då måste jag ju bestämma mig. Undrar om Tobba skulle märka om det "råkade" åka med en valp för mycket hem? Ja menar, den kan ju ha hoppat in i bilen utan att någon såg det och det är ju ALLDELES för långt att köra tillbaka den....
Jag har fått äran att köpa min nya valp från Killkenny's kennel.
Pappa till de små är Bodils Rovfågel "Mini" och moder heter
Killkennys Overjoid "My".
Mormor till valparna är "Iris", nybliven Veteran Världsvinnare 2010.
Ett par steg längre bak i stamtavlan hittar man Rottriver's Snowrecord. Det är den hanen som ALLTID slog min "Maxi" i utställningsringen, förr på stenåldern. Då var jag ju såklart lite sur att han alltid vann men nu efteråt när man vet att han blev super-duper-mega-multi-kändis champion så kan man ju stå ut.....
Maxi var ju ändå den bästa trots allt!
De små blåaktiga äggen som fanns på vårt dass har nu blivit till fyra luddiga, pipande varelser istället. Fortfarande vet vi inte vilken sorts fågel det är.
Nån som vet?
Den lilla torvlådan som ungen sitter på (som boet är i) är ca 6 cm hög så ungen är ju av mini-format.
Dassbesöken löste sig smidigt, för samma kväll som vi kom till stugan så lockade mamma-fågel ut de små i vida världen. Lite stapplande och flaxande och så var de puts väck. Kanske ville de bara ut i friska luften..
Polisen:
-Ni körde alldeles för fort!
Kvinnan:
- Oh, jag förstår.
Polisen:
-Kan jag få se körkortet?
Kvinnan:
- Jag skulle gärna ge er det, men jag har inget.
Polisen:
-Har ni inget?
Kvinnan:
-Jag har förlorat det fyra gånger, för att ha kört onykter.
Polisen:
-Kan jag istället få se registreringsbeviset?
Kvinnan:
-Tyvärr inte.
Polisen:
-Varför inte?
Kvinnan:
-Jag har stulit bilen.
Polisen:
-Stulit den?
Kvinnan:
- Jaa, och jag har dödat ägaren och styckat honom i bitar.
Polisen:
-Vad har ni gjort sa ni?
Kvinnan:
-Delarna av honom ligger i plastpåsar i bagageutrymmet, ifall ni vill kolla.
Polisen tittar på kvinnan, backar långsamt därifrån, och ringer efter förstärkning. Inom några minuter kommer ytterligare fem polisbilar, och ett polisbefäl närmar sig med dragen pistol.
Polis 2:
-Kan ni gå ur bilen!
Kvinnan:
- Är det något problem?
Polis 2:
- Min kollega har sagt att ni har stulit den här bilen, och mördat ägaren.
Kvinnan:
-Mördat ägaren?
Polis 2:
- Ja, kan ni vara snäll och öppna bagageluckan!
Kvinnan öppnar luckan, man där finns inget.
Polis 2:
-Är det här er bil?
Kvinnan:
- Naturligtvis, här är registreringsbeviset.
Polisen är alldeles tyst.
Polis 2:
- Min kollega säger också att ni inte har något körkort.
Kvinnan gräver i handväskan, tar upp sin plånbok, och räcker sedan över körkortet.
Polis 2:
- Jag måste medge att jag är konfunderad. Min kollega har berättat att ni inte har något körkort, inget registreringsbevis, att ni stulit bilen, och mördat ägaren!
Kvinnan:
- Jaha, och snart påstår han väl att jag körde för fort också???